Nu är man tillbaka med nya given Hydra och jag har precis börjat dissekera och analysera.
Första intrycket är något splittrat. Kvar finns de majestätiska arrangemangen och känslan för melodier. Välproducerat och tjusigt med Sharon den Adels kristallklara och tonsäkra röst som sista toppingen på en välsmakande bakelse. Däremot finner jag skivan än så länge något anonym och slätstruken. Det kan absolut vara nu i början och min åsikt kan komma att revideras men faktum är att jag ibland finner mig långt borta i tankarna och utan fokus på musiken längre.
Jag håller som sagt bandet mycket högt och hoppas plattan växer med tiden. Något jag inte förstår är dock varför man på fyra spår valt att ha gästvokalister. Med den tillgång man redan har i Sharons röst känns det onödigt. Jag kan i och för sig köpa den lite kittlande idén med forna Nightwish-divan Tarja Turunen i duett med Sharon, men i övrigt kan man höja ett ögonbryn. Varför man väljer att anlita ännu en av dessa rappare med bokstavskombination, i det här fallet Xzibit, är märkligt.
Nåväl. jag tror ändå att Hydra kommer att växa till en åtminstone hygglig Within Temptation-nivå med tiden, och det betyder ju en hög nivå jämfört med många andra akter. Deras lägstanivå är alltför hög numera för ett regelrätt fiasko, men mina förväntningar var ändå lite högre ställda. Fråga mig igen om ett par månader så kanske det låter annorlunda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar