När jag nu fyllde halvsekel skulle detta firas i London förstås, och när jag slumpmässigt sitter och söker på aktiviteter när vi är där får jag se att gamla fina Europe ska uppträda på gamla fina Shepherds Bush på min födelsedag. Sagt och gjort, tre minuter och några musklick senare är två biljetter inköpta.
Konserten var magnifik. Europe är inget husband för mig, men blandningen av nostalgi, kompetenta musiker, ruskig sångare och ett nytt riktigt bra album gjorde kvällen minnesvärd. Black Star Riders spelade innan och gjorde det bra, men jag är lite för dåligt uppdaterad på dem för att fullt uppskatta deras gig. Det var likadant på Sweden Rock häromåret. Den stora behållningen blir ändå den handfull Thin Lizzy-låtar de framförde. Inte bandets fel att jag inte läst på mer för giget var egentligen ganska bra.
Nåväl, Europe blandade en del nytt material med gamla klassiker från det fluffiga åttiotalets hårspraymoln. Faktiskt så körde de lite fler av de gamla låtarna än vanligt. Till exempel luftas inte Cherokee varje dag. Efter den givna avslutningen med Final Countdown kunde sonen och jag inteckna en lyckad konsert som gav mersmak. Kul att se ett svenskt band och lite svenska flaggor i publiken när man är på helig konsertmark i London. Kvällens överraskning: Vilken ny klassiker Joey och co fått fram på nya plattan med låten Days Of Rock 'n'Roll. Smittande refräng och en oförglömlig låt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar