Bevistade en trivsam och högklassig konsert med Norrköpings-sönerna Eldkvarn på Lorensbergteatern här i Göteborg häromdagen. Efter en smakfull måltid på Tre Indier begav vi oss till konserthallen. För mig är alltid en konsert med Eldkvarn, efter flytten till västkusten, numera en bitterljuv upplevelse. Samtidigt som jag gläds över ett band som jag gillat sedan unga år, så smärtar alla referenser till Norrköping. Hemlängtan till min "riktiga" hemstad gör sig påmind och berör mig starkt. Plura och Eldkvarn har ju alltid odlat sitt arv från gamla Peking i allt sitt skapande, och man blir nästan lite gråtmild när de besjunger de miljöer jag själv levt i under så många år.
Normalt sett är ju denna typ av musik inte riktigt min kopp te, men just kopplingen till gamla Peking river alla mina barriärer. Eldkvarn är för alltid ett band i mitt hjärta, och när de har en stor bild på skylten utanför Café Broadway i Norrköping som backdrop på scenen är jag förlorad i minnen och nostalgi.
Tack Plura, för att du inte glömt var du kommer ifrån, och tack för att du har kvar den sköna dialekten vi gemensamt delar. Hoppas ni inte lägger av än på länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar