lördag 21 april 2012

Gömda hemligheter glädjer stort

Visst är det de stora kompositionerna som gör att artister blir legender. Vad vore Deep Purple utan "Smoke on the water" eller Queen utan "Bohemian Rhapsody" till exempel? Det är dessa låtar som skapar historia, och det är dessa stycken som gör sina skapare odödliga. Helt underbart, egentligen.

Ett problem med detta - och det är absolut inte musikernas fel - är att dessa magiska bitar vevas sönder i allmänhetens konsumtionskvarn. De spelas i alla reklamradiokanaler, de dyker upp på allehanda obskyra samlingsplattor och de blir till var mans egendom. På gott och ont. Visst är det kul att många upptäcker dessa guldkorn, men som "rättrogen" supporter och inbiten skivsamlare blir det lite frustrerande när ens favoriter nöts in absurdum. Den oinvigda skvalradiolyssnaren hyllar AC/DC eller Scorpions, men kan bara nämna "T.N.T." och "Still Loving you" vid en direkt fråga.

Ofta är det de okända låtarna som är de bästa. Faktiskt. Detta är inget som jag skriver för att briljera eller för att ägna mig åt snobberi. Faktum är att det dräller av mer okända låtar, av kända artister, som är helt magiska. Judas Priest, exempelvis, har sett "Breaking The Law" spelas sönder och samman, men en låt som "Jawbreaker" från "Defenders Of The Faith" eller "Between The Hammer And The Anvil" från "Painkiller"är ju något av det bästa Birmingham-sönerna skapat.

AC/DC har ju drabbats av samma öde med "T.N.T." och "You Shook Me All Night Long", båda kanonlåtar, men örhängen som "There's Gonna Be Some Rocking" från "Dirty Deeds Done Dirt Cheap" eller titellåten från underskattade albumet "Flick Of The Switch" är ju enormt bra.

 Nyss nämnda Queen har ju släppt fler okända mirakel än det går att rabbla upp här, men "Lazy On A Sunday Afternoon" från "A Night At The Opera" eller "Flick Of The Wrist" från "Sheer Heart Attack" är ett par exempel.

Status Quo må ha fått sina låtar "Rockin All Over The World" och "Whatever You Want" massakrerade av hitlåts-pöbeln, men fantomstycken som "Claudie" från "Hello" eller Slow Train" från "Quo" kommer aldrig att liras på Rix FM, vilket i och för sig kanske är lika bra.

Ja, så här kan jag ju rabbla artister och låtar tills korna kommer hem, men ni förstår säkert vad jag är ute efter. Lägg lite krut på att fördjupa er i back-katalogerna, så kommer ni att bli positivt överraskade. Den som söker han finner, som det heter. Vad väntar ni på?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar