tisdag 10 april 2012

Ju äldre, desto hårdare

Det är något som inte stämmer. Med åren förändras ens musiksmak en del, det står väl ganska klart. Man håller sig förvisso oftast inom samma typ av musikgenrer, men de absoluta favoriterna byts ut eller kompletteras.

För egen del har det något märkliga inträffat att med åren så tilltalas jag mer och mer av ganska elak metal. Det får gärna vara aggressivt och tungt, det ska kännas i hela kroppen och det ska banne mig dubbeltrampas på högsta växel. Missförstå mig rätt, jag kan fortfarande - ofta - avnjuta skön AOR eller melodiös hårdrock, liksom mer lågdistade rockartister som Springsteen och Bowie. Däremot infinner sig allt oftare lusten att röja rejält och det borde kanske vara tvärtom. Growl är också helt OK, detta sätt att utrycka sig verbalt var ett rött skynke för bara tio år sedan.

Band som Slayer, Anthrax, Megadeth och Metallica ignorerade jag i stort sett helt under åttiotalet, men nu spisar jag gärna dessa fyra titaner inom trash. Jag förstår numera de så kallade rättrogna Metallica-fansen som ansåg att bandet sålde sig med det svarta albumet. De tre första plattorna är helt klart bandets bästa. Hur jag kunde tycka de var för råa i sitt sound framstår som ett mysterium idag, det är förhållandevis snällt jämfört med vad som finns numera.

Nyare band som exempelvis Trivium, In Flames, Children Of Bodom och Slipknot är återkommande gäster i mina spellistor. Jag är fullt medveten om att många kids självfallet kan rapa upp ett tjogtal band som är betydligt mer brutala än dessa, men det här är ingen tävling i att vara tuffast, utan bara ett stillsamt konstaterande att tiderna förändras i oväntade riktningar.

Jag känner flera jämnåriga vänner och kamrater som kan intyga samma utveckling. Om vi fortsätter i samma anda kommer vi att sitta på hemmet och spisa den brutalaste grindcore som skapats på denna sida sekelskiftet.
En viss kontrast mot Calle Jularbo och Hjördis Petterson som de stackars gamlingarna nu tvingas lyssna på. Jag tror att dagens åldringar också skulle föredra ett schysst gitarriff istället för en hurtig dragspelstrudelutt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar