På det glada åttiotalet var skivinköpen på topp, och ordet kris fanns inte på skivbolagens agenda. Det var länge vinyl som införskaffades innan CD:n tog över. Många, de flesta rentav, plattor som utgavs på vinyl har gått att få tag på i det digitala formatet senare. Dock inte alla, och därför är det extra skoj när plattor man tror är borta för alltid faktiskt dyker upp som CD. Ja, jag vet att det finns Spotify och nedladdning, men ibland står inte plattorna att finna där heller.
Fortune, ett oerhört tidstypiskt AOR-gäng från åttiotalet, släppte en för genren sanslöst bra platta 1985. En kompis köpte den på import från USA och betalade ohemula summor, minns jag, men musiken var värd det.
Jag spelade in alstret på kassett - det här var alltså före digitala åldern, kids - och har sedan dess längtat efter att få tag på skivan själv.
AOR Heaven, ett tyskt bolag, har nu återutgett kultskivan, och när jag av en slump fick se den på Ginza för det facila priset av 99:- var valet enkelt. Ofta bedagas musik och film med åren och återupptäckandet av sina gamla favoriter kan bli jobbigt. Så inte i detta fallet. När man lyssnar på plattan ser man hockeyfrillor, midjekavajer, skinnslipsar och pudelkrull framför sig. Musiken är oerhört tidstypisk och AOR-klichéerna är många, mycket stråkar i balladerna och en tillrättalagd produktion. Jag älskar det. Kalla mig tönt eller nörd, jag bryr mig inte. Jag låter mig svepas med i en smörkantad våg av minnen och lättrallade refränger.
Ibland behöver man lite annat än taggtrådsriff och growlande ilskenhet. Tack AOR Heaven och tack Fortune, det gjorde ni bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar