En oerhört sympatisk basvirtuos

Var igår uppe på Tjörn för en kulturell begivenhet. Min kusin driver ett ypperligt litet kafé  - Cop Cup - i Skärhamn. Detta ställe är en sann pärla och ni får inte missa det om ni har vägarna förbi. Fantastisk mat och suveränt fikabröd kombinerat med glad personal och ypperlig service. Nåväl, hon känner Hammerfalls förre basist Magnus Rosén och de båda hade denna kväll sytt ihop ett evenemang. Magnus uppträdde gratis efter kaféets stängning på kvällen för inbjudna gäster och det var sannerligen magiskt.

Ja, jag vet att många rättrogna musikkännare anser att Hammerfall är lite blöjaktig hårdrock, en smula simpel helt enkelt. Inte desto mindre har de turnérat jorden runt och sålt ansenliga mängder plattor. Till saken hör att Magnus själv lämnade bandet just av den anledningen att han kände sig begränsad och ville utvecklas som musiker. Visst var det kul att leva rocklivet, men som basist och musiker stod han still. Nu har han otaliga projekt på gång samtidigt. Förutom att uppträda ihop med symfoniorkestrar har han spelat med jazzlegender, uppträtt på bluesfestivaler i Himalaya och bildat hårdrocksband ihop med bland annat gamla Black Sabbath-medlemmar. Han har ett popgäng som kallas Glam och dessutom skriver han avancerade stycken för elbas som soloinstrument, något han släppt på platta också. Han är välrenommerad i hela världen och det med rätta. Det han uppvisade denna afton var i yppersta världsklass.

Vi fick en timmes lång föreställning där Magnus berättade anekdoter från sitt liv och framförde stycken med makalös precision och fingerfärdighet. Det är ingen slump att Ronnie James Dio kallade herr Rosén för "magnificent", för det här var magiskt. Att dessutom sitta i en såpass liten lokal som ett kafé är, med kanske trettio personer på plats skapade en intim känsla.

 

Jag tog chansen att prata med Magnus Rosén en hel del, vi stod säkert och pratade en halvtimme sammanlagt. Förutom hans pågående projekt diskuterade vi hans favoritbasister inom hårdrocken och jag lyckades också få lite turnéberättelser till livs. Han har ju träffat många av hårdrockens stora genom de tio år han spelade i Hammerfall. Just att lämna ett liv i rampljuset med turnéer, fans, utsålda arenor och stora lönecheckar till att förverkliga sina drömmar i så mycket mindre format är fascinerande och något inte många gör. Magnus var oerhört sympatisk och trevlig, nästan försynt, och väldigt lätt att prata med. Jag hade gärna sett att kvällen varat längre, men man kan inte få allt. Tack Magnus - och tack till min kusin förstås- för en mycket lyckad kväll!