måndag 1 juli 2013

Iakttaget på Bråvalla Festival

Festivalens gladaste: Sångaren i Airbourne. Inte bara visuellt lik en viss Lips i Anvil, utan minst lika glad som honom över sakers tillstånd. Oerhört publikfrieri och remarkabel spelglädje som smittade av sig som den intensivaste influensa. Ett nytt favoritband utan tvekan.

Festivalens trummis: Daniel Svensson i In Flames. Att samtidigt så fullständigt gå lös på trummorna och se närmast oberörd ut är en stor bedrift. Dubbeltramp och cool attityd i skön symbios.

Festivalens gitarrsound: utan tvekan Rammstein. Här kan man verkligen prata om Wall Of Sound, oerhört mäktig ljudvägg som möter lyssnaren. Industriellt mangel som tar andan ur alla närvarande.

Festivalens överraskning: Danko Jones. Publikfriande och medryckande. Enda bristen - vilket inte är Danko Jones fel - var att arrangören inte placerat bandet på en större scen, vilket herr Jones inte var sen att påpeka i ett av sina mycket underhållande tal till en extatisk publik.

Festivalens antiklimax: Mando Diao. Ett så fantastiskt liveband får inte slösa bort ett festivalgig såhär även om intentionerna var goda. De borde inte kört sitt Fröding-koncept just på en festival. Det visade sig inte minst då man frångick detta på slutet och körde Dance With Somebody med tillbörligt publikjubel.

Festivalens hårdaste: Parkway Drive. Sannerligen inte var mans metal. Hårt, kompromisslöst med sett aggressivt growlande. Att gossarna ser ut som snälla surfar-dudes förvirrar men skenet bedrar. Överkörningen är total.

Festivalens höjdpunkt: Rammstein, i viss konkurrens med Danko Jones. Det går inte att komma ifrån hur tyskarna imponerar och dominerar med sin eldfängda bombastiska show som är vältajmad och perfekt regisserad. Just nu är Tyskland bäst i både fotboll och metal.

Festivalens totalomdöme: Vädret rår de ju inte för, men visst drog det ner helhetsintrycket något. Potentialen är däremot enorm. Området är gigantiskt så man kan växa hur mycket som helst egentligen. Geografiskt ligger Norrköping - faktiskt - helt rätt till med behaglig närhet till halva Sveriges befolkning, något som också bidragit till att Scorpio valt att lägga festivalen just här. Viss logistikproblem, men det blir säkert bättre nästa år. Att man landat så många stora akter redan permiäråret borgar för att man kan signa många stora namn framöver. En bra festival som redan är Sveriges största kommer att bli både bättre och större vilket känns mycket spännande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar