Fulbiljetter är en styggelse

Biljetter i andra hand är ett otyg vi fått leva med ett antal år nu. Kanske har verkligheten kommit ifatt de fula fiskarna till slut. Biljett.nu har en VD som i skrivande stund sitter inne misstänkt för bedrägeri efter Bruce Springsteens konsert i lördags. Tydligen bar han ned sig ett stort antal tusenlappar, och enligt uppgift hade han utgett sig för att jobba åt Live Nation. Det verkar ju som att de biljetter han omoraliskt sålt vidare i andra hand krängdes iväg en gång till. Utöver det har de ju på sin hemsida helt uppenbart sålt biljetter de inte haft. Herregud.

Det här är en ju högst tvivelaktiga affärer som dessa bolag ägnar sig åt. Problemet är ju att det i nuläget inte är olagligt i Sverige. Det är ju en skam att folk inte kan få tag på biljetter till sina favoritartister på ett vettigt sätt. Jag minns ju hur det var förr "på den gamla goda tiden". Man satt i telefonkö, förvisso länge ibland, men biljetter fick man i stort sett alltid alltid tag på. Numera handlar det mest om lotteri eller tillfälligheter om man ska få en biljett eller inte.

Som jag ser det är väl bästa sättet att stoppa detta otyg att införa personliga biljetter, eller att begränsa antalet biljetter som var och en får köpa. Med personliga biljetter måste varje person legitimera sig vid entrén för att bevisa att man är den rättmätiga innehavaren. Problemet med detta är förstås logistiken vid ingångarna samt hur man ska hantera eventuella återköp vid sjukdomar eller andra förhinder.

Med begränsningar av antal finns förstås alltid risken att stora sällskap inte får platser intill varandra, men man måste ju väga för- och nackdelar mot varandra. Något måste i alla fall göras, för så här kan det ju inte fortsätta.