onsdag 29 februari 2012

Chockerande rock i historien

Efter två ökenvandringar med grunge och nu-metal höjdes intressepulsen återigen avsevärt i veckans avsnitt av Metal Evolution. Det var dags att avhandla chock-rockarna inom hårdrocken, och de är många.

Efter att först ha inlett med föregångarna Screamin' Jay Hawkins och Arthur Brown lades tonvikten mycket på sjuttiotalets två giganter inom genren. Alice Cooper och KISS var tvivelsutan de som drev utvecklingen framåt och det är nästan komiskt att höra av artisterna själva hur livrädda deras fans föräldrar faktiskt var för deras blodiga skräck-shower. Framför allt Alice är ju sagolikt underhållande och trivsam att lyssna på när han berättar sina anekdoter.

Något som berördes - och som jag själv tänkt på ofta - är just det faktum att alla protester och alla olika organisationer som försöker stoppa konserter och skivsläpp enbart hjälper dessa artister att bli ännu större. Paradoxalt och stor humor.

Via band som Mercyful Fate och Venom landade man hos Marilyn Manson, den dominerande chock-rockaren från nittiotalet och framåt. Skillnaden mot Alice Cooper och KISS är väl att Manson adderade en vision och en tanke bakom musiken, medan föregångarna fokuserade på teaterunderhållning. Jag själv föredrar de förstnämnda, men det kan ju också ha att göra med uppgifterna i passet.
Slipknot är ju förstås omöjliga att förbise i en dokumentär om chockerande metal. Följaktligen lades en del fokus på dessa arga män från Iowa. Just ilskan är något som jag tycker skiljer just Slipknot från de övriga artisterna som var med i programmet. Det handlar om underhållning och teater drivet av hård musik, och självdistans är något som förenar alla - utom Slipknot. Oj, vad arga de är. Oj, vad seriöst allting måste vara.

Jag har omvärderat bandets musik på senare år, och kan finna en hel del av Slipknots låtar tilltalande, men de tar sig själva på alltför stort allvar, tycker jag.

Programmet avslutades med lite skön tysk pyroteknik i form av Rammstein, och jag måste än en gång hylla programmakarna Dunn och McFadyen. Avsnittet tog också upp funderingar kring hur man fortsättningsvis ska kunna chockera folk. Nutidens kids har ju redan sett allt via Internet och verkligheten är ju betydligt mer skrämmande än några blodkapslar i mungipan på valfri gitarrist.

Nästa vecka blir det i alla fall Power Metal och det känns minst lika intressant som veckans ämne.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar