Brittisk boogie med taggtråd

Gjorde en skön återupptäckt via Spotify häromdagen. 1982 släppte ett genuint denimprytt band från Liverpool sin debutplatta. Spider var som en tyngre variant på landsmännen Status Quo. Det var boogierock av det mer oborstade slaget. Om man tar Quos sjuttiotalsperiod med plattor som "Piledriver" och "Quo" som måttstock och sedan adderar lite opolerad produktion samt toppar med taggtrådsbeströdda stämband så har ni Spider. Jag föll som en fura då albumet "Rock 'N' Roll Gypsies" kom ut och införskaffade mästerverket på en lokal skivmässa kort efter.

Spider hade aldrig den långlivade kvaliteten som sina förebilder Status Quo, men tvivelsutan är just debutplattan alldeles lysande. Ett sjukt smittande gung och lika smittande melodier gjorde att jag fortfarande håller detta kortlivade band högt. De hann bara göra tre skivor innan de splittrades 1986. Jag har med åren lyssnat mindre och mindre på "Rock 'N' Roll Gypsies", inte för att den har åldrats dåligt, utan helt enkelt för att så mycket annan musik pockat på uppmärksamheten.

Jag satt och slösurfade runt på Spotify då det slog mig att Spider kanske fanns att spisa. Så var det ju som sagt, och det är alltid lika givande att få återupptäcka gamla favoriter. Härligt att ett såpass smalt band får en plats i den digitala musikvärlden.
Gillar ni Status Quo, och har missat Spider, så har ni här ett gyllene tillfälle att få ett nytt - om än gammalt - favoritband.