Det har, som reultat av en vikande skivförsäljning, uppstått ett fenomen. Artister som har några år på nacken tittar bakåt i sin katalog och väljer ut sina guldkorn och storsäljare. Man paketerar om den på nytt, antingen i någon jubileumsutgåva eller flera skivor i en påkostad samlingsbox. AC/DC har gjort det, Bruce Springsteen likaså. Deep Purple är ett annat exempel och -för att lämna rocken en stund - Michael Jackson ytterligare ett.
Nu släpper KISS någon gång i år sitt kanske mest ikoniska album "Destroyer" i en deluxe-utgåva. I skrivande stund är det oklart exakt vad som ska ingå i paketet, förutom en ny mix av originalproducenten Bob Ezrin och det av skivbolaget då refuserade omslaget. Känner vi affärsmännen Gene Simmons och Paul Stanley rätt så slänger de nog med lite godis till fansen som gör det hela svårt att motstå. Någon liveupptagning på DVD eller ett antal tidigare outgivna låtar eller mixar av låtar är väl ingen högoddsare.
Mer intressant för mig är de nyutgåvor som Rush släppt. Uppdelat i tre olika boxar släpper man sina femton första plattor. Boxarna är betitlade "Sector 1-3" och införskaffar man alla så får man som resultat en snygg prydnadshistoria till lämplig plats i hemmet. Varje box innehåller dessutom ett av albumen i en 5.1-version, sammanlagt sex plattor i varje enhet således.
Ja, detta är förstås helt onödigt om man, som jag, har alla skivorna redan. Det är dock lätt att falla för frestelsen, men jag väntar nog ett tag och hoppas på något rea-fynd liknande det jag gjorde med AC/DC-boxarna jag skrev om för en tid sedan.
Man kan tycka vad man vill om sådana här tilltag. Har man inte skivorna innan är det ett perfekt tillfälle att införskaffa dem. För oss som redan lagt ut slantarna en gång, kan det handla om ett rent kuriosainköp som helt enkelt är kul. För banden är det förstås ett sätt att sälja allt en gång till. De har ju drabbats hårt av den digitala revolutionen, så förutom att turnéra mera är detta ett drag.
Givetvis har skivbolagen en stor del i detta också, det gäller att casha in så mycket som möjligt på en krympande marknad. Om de nya unga konsumenterna inte vill köpa plattor i fysisk form, så får man försöka locka de gamla som har den inbyggda vanan och intresset av att äga plattorna och inte bara streama dem.
Rätt eller fel, det är väl utvecklingen helt enkelt. Om några år finns det kanske inte skivor överhuvudtaget, vilket åtminstone jag är den förste att beklaga, men det är måhända ett oundvikligt förlopp. Det återstår att se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar